Peppar peppar

Jag har en stor svaghet för pepparkakor. Man skulle nästan kunna kalla det ett missbruk.
Vi bakade egna pepparkakor i torsdags kväll, och de som inte blev brända blev hemskt goda. De som blev lite för gräddade lade vi i en särskild liten burk som vi sparar till min älskade syster Jenny, som har en konstig förkärlek för brända kakor.


Och igår hade vi pepparkaksprovning av köpekakor, för att ta reda på vilken sort som är godast. Kakorna bedömdes på en femgradig skala i kategorierna arom, kryddighet, konsistens och total smakupplevelse.

Resultaten blev något överraskande, och framför allt tyckte vi ganska olika. Men i medeltal (ett relevant tal att räkna ut när det bara är 2 personer som poängsätter) fick förhandsfavoriten högst poäng:

De fick överlägset högst poäng av Oskar. Man kan ju undra om namnet hade något med saken att göra...