
Det spelade ingen roll att det var de vanliga grabbarna, som han träffat massor av gånger. Till exempel världens gulligaste Seth...

Såhär borde alla barn få sitta tycker Alvar. I knä på sin mamma, utom räckhåll för andra läskiga bebisar.

Men vad gör man om man har en mamma som inte bryr sig? Som lämnar en, och går flera steg bort för att hämta fika?

Och är borta i flera sekunder...

Tur att hon kom tillbaka till slut!

3 kommentarer:
Vi har alla i olika faser av livet gillat våran mamma extra mycket!
Snart vill Alvargos bara vara med sina kompisar, han slår igen dörren till sitt rum och skriker att du inte ska bry dig så mycket...
Usch vad hemskt det där lät då. Men jag brukar tänka på det när det är trångt i sängen om natten!
Man måste ju liksom passa på å sno alla dom där pussarna som snart blir jobbiga och skämmiga :)
Tur att mamma kom tillbaka och inte bara stod och tog kort... ;-)
Pluttenskrutten då!
Skicka en kommentar