Jo, det ser idylliskt ut. Alvar bakar egna kanelbullar och bjuder sen mormor och morfar på bullkalas på gården. Men det var inte Alvar som gjorde hela jobbet med bullarna om man säger så. Och han är ganska bestämd när han bakar. För det första är Alvar ingen vän av att följa recept, mäta upp mjöl och dona. Han vill gärna ta mjölpåsen och mjölkpaketet och bara hälla. Salt skall det gärna vara mycket av också tycker Alvar. En deciliter minst. Sen är det viktigt att smaka av det smälta smöret ur kastrullen. Rätt så mycket behöver man smaka faktiskt. Att hälla mjöl på golvet för att kunna baka ut degen där var ett annat av hans förslag. Liksom att äta upp alla bullarna innan vi gräddat (det har han efter sin far), och att slicka av kanelfyllningen från de färdigrullade bullarna. Och att höja och sänka ugnstemperaturen lite godtyckligt under gräddningstid. Slutresultatet blev ändå förvånansvärt lyckat, och vad gästerna inte vet om mår de ju inte dåligt av…
1 kommentar:
Det var en mysig kväll! Och bilder där Lars har Alvars gubbkeps tycker jag vi kan kalla en modern klassiker nu..
Skicka en kommentar